Mjölkmaskin
Vår granne Sandra frågade mig igår om jag ville följa med ut på lördag och självklart ville jag det. Det är så skönt att gå ut nån gång ibland, att få sminka sig och klä upp sig i något som inte är marinerat i bebisdregel. Man behöver verkligen det emellanåt.
Det enda jobbiga med att åka iväg någonstans utan Max är att jag måste sitta med bröstpumpen halva veckan eftersom Max stenvägrar all mat förutom mammas prima tuttmjölk. Tjurigare unge får man leta efter (inte så konstigt när både jag och K har ordet "Tjurskalle" tatuerat i pannan). Han vägrar gröt och fruktpurér. Potatis och banan fich honom nästan att kräkas. Palsternackspuré gick bra en gång. Då åt han kanske två teskedar.
Morot, ingen höjdare direkt.
Så tills den tjuriga ungen låter sin mor slippa känna sig som en mjölkmaskin så är det bara att vackert pumpa på och planera sina egna utflykter i god tid. 
Som vi kämpade med amningen i början, inte trodde jag då att vi skulle få kämpa lika mycket för att sluta med den
